God idé eller Guds idé?

Monday, 24. September 2007, 22:22:55

Jo, jag minns att en bok med detta namn gavs ut för ett antal år sedan. Tim Storey var väl författaren. Jag har inte läst boken ännu, men tycker att jag ofta blir påminnd om denna titel. För visst är det ofta så att vi har en massa bra idéer på sån't som "borde funka". Vi vill så gärna springa på våra egna vägar och visst kan det vara en utmaning ibland att lyssna in Gud och följa Hans idéer. Men det är väl ändå det som är pudelns kärna?

När vi började lära känna människor inom den rörelse som vi numera är en del av, Newfrontiers, så ställde de ofta frågor som, "Vad gör Gud i ditt liv just nu?" eller "Vad gör Gud i Sverige just nu?" Frågor som vi hade jättesvårt att svara på (fast att vi är gamla UMU:are som hade fått lära oss att höra Guds röst). För vi visste oftast inte vad Gud gjorde, vi visste bara vad vi själva eller andra människor gjorde. Så vi kanske berättade för dem om situationen i Karisma eller olika projekt som vi jobbade med. Men det var ju inte det som var frågan!

Gud håller på med saker i Sverige. Han har sin agenda. Har du frågat Honom vad Han håller på med i vårt land? I din församling? Vad Han håller på med i ditt liv? Gösta Öman, en av våra pappor, jobbade hårt med missbrukarvård i Korea för en massa år sedan. En dag ställde Gud en fråga till honom, "Varför gör du så många saker FÖR mig, kan du inte börja arbeta MED Mig istället?" Och fortsatte, "Om du lägger ner alla dina projekt och börjar samarbeta med mig istället, så ska du få se en helt annan slags frukt". Det förändrade allt.

Kanske det är dags för oss var och en att ställa oss den frågan igen, "Herre, vad håller DU på med och hur kan jag bli Din medarbetare?" Och alla grejer som vi håller på med och kallar kristen verksamhet, är de baserade på människors goda idéer eller på Guds idéer?

Dop i vatten

Monday, 24. September 2007, 15:53:32

Fantastiskt att Gud i sitt Ord sagt att vi ska gå ut i hela världen och DÖPA dem som kommit till tro. Det är ju helt fascinerande det här med dopet! All kamp som det innebär för en människa att döpa sig, uppgörelsen med Herren om att lämna det gamla livet bakom, dö bort från det, och uppstå till ett nytt liv tillsammans med Honom. För många människor innebär ett sådant beslut en tid av rannsakan, men så följer efteråt den enorma upplevelsen av frihet! Frihet från bojor och band, frihet från religionens krav och onda andars hets och hot.

Och nu har vi fått vara med om det igen. Att följa två människor på sin väg mot dopets grav. Kampen, rannsakan, den helige Andes överbevisning, omvändelsen, beslutet, överlåtelsen och så.... that day!! Två män i yngre medelåldern. Två familjefäder. Ganska lika i mycket, men med helt olika bakgrund. Där stod de i offentlighetens ljus, nakna inför sanningen.... Jag har beslutat att följa Jesus och aldrig mer tillbaka gå.... Jag följer korset och lämnar världen och ingen väg tillbaka går...

Gud välsigne dessa två! När man ser dem får man hopp för framtiden. Det blir så uppenbart att ingenting är omöjligt för Gud. När Han kallar - vem kan då stå emot? Han reser upp ett nytt folk i vårt land. Ett folk av unga och gamla som har beslutat att följa Honom. Och det kommer att få konsekvenser. I vårt land och ut över hela världen. Halleluja, tänk att få följa Herren i denna spännande tid!

Vår kallelse

Saturday, 22. September 2007, 10:45:07

Fick hem en dvd-serie om väckelsen i Kina häromdagen "The Cross - Jesus in China" (Ljus i Öster säljer den i Sverige). Det finns mycket att säga om dom filmerna, men jag tänkte på att det återigen blir uppenbart att det som vi längtar efter och som kallas "väckelse" inte är något som människan kan "få till" eller "prestera fram" eller hitta några metoder eller tekniker för att uppnå. Jag tror det är där vi många gånger kör fast. Inte så att vi inte kan lära oss av andra, eller inspireras av att exempelvis läsa om tidigare andeutgjutelser. Problemet är att vi så lätt tappar fokus från det som Gud tydligt och uppenbart har kallat oss troende att göra. Och just det faktum att vi glömmer att göra det som är vår givna kallelse, de gärningar som Gud innan tidernas begynnelse har förberett oss för att utföra, är kanske en av fiendens smartaste strategier.

För hur ska det kunna bli "väckelse" om inte ens Guds folk ägnar sig åt det som de är kallade av Gud att göra, nämligen att förkunna evangelium för varenda människa, döpa, plantera församlingar och göra lärjungar? När vi gör det så befinner vi oss mitt i smeten. Vi får lära oss att bära varandras bördor och söka Guds vilja och vägar för varje situation som dyker upp. För det är ju människor det handlar om. Du vet svenskar som är precis sådär som svenskar är. Eller iranier som är just sådana som de flesta iranier är. Helt vanliga amerikaner. Människor som är fast i religiösa traditioner. Människor som är snärjda av intellektuell gudsförnekelse. Människor som är intrasslade i kollapsade relationer. Människor som är stolta. Människor som är förkrossade och tyngda av sorg. Människor som är likgiltiga. Människor. Sådana som du och jag. Giriga, självupptagna, kaxiga. Människor som är precis så besvärliga så att Gud var tvungen att sända sin Son för att dö för var och en av oss.

Fy vad jobbigt. Fy vad underbart. Tänk att få samarbeta med Gud och göra det som Han kallar oss att göra. Är du överlåten att ge evangeliet vidare till dina medmänniskor i ord och handling? Var då noga med att det är ett rent och Jesus-centrerat evangelium som du bär på. Ett evangelium som pekar på att Jesus fullbordat lagens krav. Det evangelium som återfinns i Bibeln. Ett evangelium så fullt av nåd och kärlek att det producerar liv och vilja att göra det goda. Om vi koncentrerar oss på att göra det som vi är kallade att göra, så kan vi vara säkra på att Han är den som ger växten. Gud älskar människor!

Ny bloggadress

Hejsan svejsan!
Nu startar jag upp min blogg igen, fast med annan adress, av olika anledningar.
Jag börjar med att lägga upp gamla blogg-inlägg.
Vi ses och hörs!
Ellen

Nyare inlägg
RSS 2.0