EllenRock

Vad är det som händer i vårt land när den ena ledaren efter den andre, människor med inflytande, människor med efterföljare, människor vi gett vårt förtroende, börjar leda Guds folk bort från Hans Ord? Är det en tid av förvirring? Är det Gud som låter saker komma upp till ytan och ställas på sin spets, så att Hans folk tvingas in i ett vägval? För en efter en ställs vi ju inför de valsituationer som uppstår.

Är jag beredd att följa Ulf Ekman på hans väg mot katolicismen, vägen mot acceptans och positionen som ekumenikens företrädare? Följer mitt samvete Ulfs tvära kast i nattvardsdoktrinen? Följer Ulf Ordet?

Är jag beredd att fortsätta på den väg som Lars Enarson stakat ut för oss, om att stå upp för staten Israel? Vad hände i det Jesus-älskande folkets hjärtan den dag Lars uppmanade oss att sluta kalla vår Mästare för Jesus, utan istället använda namnet Jeshua? Och vilken väg valde vi den dag som nyhetsbrevet damp ner i inboxen, nyhetsbrevet med stort N, där Lars Enarson förklarar att Jesus inte längre är ett med sin Fader, att Jesus inte är Gud? Känner du fortfarande sorg i ditt hjärta? (Jag har lagt in brevet som en kommentar till denna artikel, ifall du vill läsa det). 

Vem av Sveriges karismatiska kristna har inte blivit rörd i sitt hjärta att hjälpa judar hem till Israel? Har du också läst Tommy Liljas rapporter och glatt dig över hur Gud använder denne man, han som var så oreligiös, han som startade Folkkyrkan, kyrkan för folket. Men en dag ställdes mitt förtroende till Tommy på spets, den dag jag läste en ledare i hans tidning, som förklarade för mig vad det är som skiljer fåren från getterna på den dagen. Det var då Tommy förklarade för mig att om jag inte har samma syn på landet Israel som han har, så är jag inte frälst. Mitt hjärta brast när ännu en av våra underbara ledare förklarade att Jesus inte räcker för din frälsning. Han är inte allt. Hans seger på korset är inte tillräcklig.

Så fortsätter följetongen i tidningen Dagen om Peter Halldorfs resa. Peter, älskade Peter, kallad och utvald av Gud. Vart leder du Guds folk? Bort från Ordet? Bort från den smala vägen, där endast Kristus är världens och Sveriges hopp? Nej, det är inte en ny klosterrörelse som är kristenhetens hopp om en framtid i Sverige. Nej, nej, nej. Vad är det du säger? Jesus är vårt hopp. Allt som för oss bort från Honom, hur fromt det än kan vara, lägger bara ännu en avgud till våra liv. Vi behöver inte fler lösningar, vi behöver inte fler teorier, vi behöver inte fler metoder, vi behöver inte fler retreater. Vi behöver Jesus. Sveriges folk behöver inte fler traditioner, hela deras gudsbild är formad av traditioner och religion. Döda gärningar. Döda är de inför Gud. Han som sände sin Son för att ge människor äkta liv. Äkta liv mitt i vardagen.

Och Holger Nilsson, högt älskad av Gud, men du sprider fruktan bland Guds folk. Fruktan som skapar handlingsförlamning. Tror inte det är din avsikt. Men det för oss bort från sanningen om korset. På korset lät Gud all sin vrede för mänsklighetens synd drabba Jesus, så att vi kunde gå fria. I Gamla Testamentet talar profeterna om dom. Och straffet blev lagt på Honom. Det var vår missgärning Han bar. Så vad känner Gud för Sverige idag, ett Sverige så överflödande av synd, ett Sverige så fullt av människor som aldrig har hört evangeliet - det glada budskapet? Gud känner att så högt älskar Han Sverige och alla svenskar att Han sände sin Son att dö för dem, för att de skulle få gå fria. Straffet blev lagt på Jesus. Gud vill fylla oss med den kärleken, den kärlek som fördriver all fruktan, så att när vi på gatan möter en man från Mellanöstern med långt skägg, möter vi honom med ett ord av kärlek från Gud. Vi blir inte rädda. Vi är inte styrda av fruktan. Vi är lösta från fruktan genom Jesu blod.

Listan kan göras lång av kristna ledare i vårt land som för Guds folk bort från Ordet, bort från enkelheten i Evangelium, bort från Korsets kraft, bort från nåden. Ledare som för oss in i tradition, krav, religion och lagiskhet. Mitt i all denna förvirring håller Gud på att resa upp ett folk, en gräsrotsarmé, som bestämt sig för att hålla fast vid Hans Ord, som älskar Honom och som älskar alla de människor som Han har dött för. Om du som läser detta är en av dem, var vid gott mod. Du är inte ensam! Gud förbereder en ny reformation. En tid som Sverige aldrig upplevt. En tid då Jesus blir känd för svensken, sådan som Han är.