EllenRock

Hur ska förhållandet mellan man och kvinna fungera i äktenskap och församlingsliv? Vilken var egentligen Guds tanke från början och vilka har konsekvenserna av syndafallet blivit? Vad innebar Jesu försoning för förhållandet mellan man och kvinna? Är alla lika nu, eller finns det någon skillnad mellan könen?

Till att börja med kan vi konstatera att kvinnan skapades för att vara mannens medhjälpare eller hjälpare. Detta ska inte uppfattas som något negativt, samma ord används även flera gånger i Bibeln för att beskriva Gud. Det antyder dock att Eva skapades för att ha en stödjande funktion. Att vara Guds avbild betyder att vara honom lik och att representera honom på jorden. Det sägs inte att mannen är mer Guds avbild än kvinnan eller att han skulle vara bättre. Tillsammans är de Guds avbild, något som varken djuren eller änglarna är. Det var inte gott för mannen att vara ensam. Sedan skapelsen fullbordats såg Gud att det han skapat var gott.

Mannen skapades först och Gud gav honom uppgifter, sedan skapades kvinnan. Mannen var den som gav alla djur sina namn. Han gav även kvinnan sitt namn. Namngivning brukar vara en indikation på ledarskap. I Gamla testamentet kan vi se hur den förstfödde ges ledarskap. Paulus knyter an till detta i 1 Timoteusbrevet 2:13, när han påpekar att Adam skapades först och sedan Eva. Han kopplar detta faktum till funktionerna i församlingen.

När syndafallet hade inträffat var det mannen som ställdes till svars. Han var mänsklighetens representant och det var han som hade ansvaret för det som skett. I 1 Korintierbrevet 15:22 kan vi läsa att "liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande". Det var i Adam mänskligheten syndade, inte i Eva. Trots att det var hon som syndade först, var det inte hon som ställdes till svars, det var Adam som var mänsklighetens representant.

Efter syndafallet kom människan under förbannelsen. Deras respektive ansvarsområde; barnafödande och försörjning, skulle nu utföras i smärta och kamp. Det uppstod även en auktoritetskonflikt mellan mannen och kvinnan. Orden "till din man skall din lust vara och han skall råda över dig", visar på detta. Lusten och rådandet gavs inte som löften om något gott, utan var en konsekvens av syndafallet. Lusten är i detta sammanhang en åtrå efter att överföra sin vilja på någon annan genom att utöva manipulation. Det kan också förstås som en aggressiv lust att sätta sig emot Adams ledarskap. Ordet råda innebär ett hårt styre grundat på överlägsen styrka och talar inte alls om det gudomliga ledarskapet som ursprungligen var tänkt. Detta kan generellt sett leda till att mannen försöker utöva inflytande genom att utnyttja sin auktoritet på ett dominant sätt, medan kvinnan försöker få sin vilja igenom genom att manipulera och sätta sig emot sin mans ledarskap. Historien och samtiden visar upp olika exempel på detta.

Men med Jesus kom upprättelsen. Jesus kom för att återupprätta människans relation till Gud. Han kom som den andre Adam för att representera mänskligheten inför Gud. Han kom för att dö för vår synd och skam och ge människan tillbaka hopp och värdighet. Han behandlade kvinnor som likvärdiga individer och gjorde inte skillnad på person. Här är inte man eller kvinna, säger Paulus. Alla är ni ett i Kristus Jesus. Men vad innebär det? Innebär det att man och kvinna är likadana och har samma funktioner, eller har det med människovärde att göra?

I Kolosserbrevet kan vi läsa om hur förbannelsen som uttalats i 1 Mosebok 3:16 har övervunnits. Jesus tog förbannelsen på sig. Där syndafallet förvrängt mannens och kvinnans relation och funktioner, kom Jesu upprättelse att återställa ursprungstanken. Eftersom 1 Mosebok 3:16 talar om en förbannelse som en följd av syndafallet kan man aldrig använda den texten som ett försvar för manligt ledarskap i äktenskapet. Från tidpunkten för syndafallet och genom hela Bibeln kan vi se hur Gud önskar övervinna förbannelsen som mänskligheten dragit över sig. I Kolosserbrevet 3:18-19 framförs ursprungstanken igen; "Ni hustrur, underordna er era män, för så bör det vara i Herren. Ni män, älska era hustrur och var inte hårda mot dem".

I Efesierbrevet talar Paulus om mysteriet och refererar tillbaka till 1 Mosebok 2 om Adam och Eva. "Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött" (1 Mosebok 2:24). Enligt Paulus är ett mysterium något som funnits, men som varit dolt och inte kunnat uppfattas. Han menar att Gud från början tänkt att äktenskapet skulle vara en bild av relationen mellan Kristus och kyrkan. Det är därför han kan skriva; "Som församlingen underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man..." och "Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den... "

Men det här med att mannen ska vara huvud har sina risker. Paulus skriver; "Och nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud" (1 Korintierbrevet 11:3). Det bibliska idealet innebär ju ett kärleksfullt och ödmjukt ledarskap och ett glatt och intelligent underordnande. Men detta kan missbrukas på olika sätt, exempelvis genom att mannen blir en tyrann som inte bryr sig om sin hustru, eller att hustrun maktlystet vill ta auktoriteten i äktenskapet. Om en tyrann är gift med en maktlysten kvinna innebär det ständig konflikt. Men missbruk kan även bero på passivitet. En man kan lägga ner sitt ledarskap och strunta i att fostra barnen eller ta sitt ansvar i familjen. Han kommer hem, sätter på tv:n och tar inte tag i något alls. En kvinna kan också vara passiv genom att inte ha någon som helst åsikt om något, utan låta mannen ta vartenda beslut. Det är inte intelligent, det är att uppträda som en dörrmatta. Olika kombinationer av dessa felaktiga attityder får olika oidealiska resultat. Om en toffel är gift med en dörrmatta kommer absolut inget att ske!

Men hur får man det här att fungera, utan att pendla fram och tillbaka beroende på exempelvis vilket sammanhang man befinner sig i? Det gäller att hålla sig nära Ordet och en levande församlingsgemenskap som uppmuntrar dig att följa Guds plan. Be om Guds ledning.

Likadana eller Olika men ändå Ett?

De som anser att det inte är någon skillnad mellan man eller kvinna vare sig i äktenskapet eller i församlingen brukar använda dessa tre bibelställen för sin argumentation;

"I Kristus... är inte... man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus" (Galaterbrevet 3:28). Men denna vers säger ju inte att vi är likadana. Faktum är att "ni är alla ett" betyder att två eller fler olika ting förenas, aldrig saker som är likadana. Ett annat exempel på detta kan vara undervisningen om "många lemmar, men en och samma kropp". Så Galaterbrevet 3:28 talar inte om att vi ska vara likadana, utan att vi ska vara enade.

"Underordna er varandra i Kristi fruktan" (Efesierbrevet 5:21). Talar inte denna vers om "ömsesidigt underordnande"? Det är ett förvirrande begrepp som i så fall bortförklarar manligt ledarskap. Men i detta sammanhang talar Paulus om tre relationer och beskriver hur kvinnan ska underordna sig mannen, barnen sina föräldrar och slavarna sina herrar. Om kvinnan ska underordna sig mannen och mannen kvinnan, skulle det ju i så fall innebära att föräldrarna även ska underordna sig sina barn. Detta bibelställe kan inte tolkas på ett sådant sätt.

"Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud..." (Efesierbrevet 5:22). Att försöka tolka detta ord som att det inte skulle innebära någon slags auktoritet att vara en annans huvud, utan att det istället ska tolkas som att "vara någons källa", har ingen grund. Ordet "huvud" kan inte uppfattas på det sättet, vare sig i Bibeln eller i grekisk litteratur.

Genom att leva enligt Guds ideal kan vi återspegla Gud. I treenigheten finns det ett auktoritetsförhållande; Fadern har auktoritet som Sonen inte har. "Och nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud" (1 Korintierbrevet 11:3). Utifrån detta evighetsperspektiv kan vi förstå att auktoritet inte baseras på gåvor eller förmåga. Fadern, Sonen och den helige Ande är likvärdiga i allt. Det handlar inte om att den ene är en bättre ledare, är skickligare eller visare. Auktoriteten tillhör Fadern därför att Han är Fader. De relaterar till varandra genom å ena sidan ledarskap och auktoritet, och å andra sidan glatt och villigt underordnande.

När vi börjar ogilla underordnande och auktoritet börjar vi snudda vid något mycket grundläggande. Börjar vi till och med ogilla Gud själv? Jesus underordnade sig sin Fader när han var på jorden och hans längtan och syfte var att göra Guds vilja, inte sin egen.

Genom äktenskapet ser vi hur det kan vara olikhet, jämlikhet och enhet på samma gång. Vi behöver inte skämmas över tanken att män och kvinnor är jämlika men olika. Gud såg på det han hade skapat och såg att det var gott. Olika röster och makter vill viska lögner i våra sinnen. Lögner om att vi inte bör tala om olikheterna, eller lögner som att "Du man, du är bra mycket bättre än kvinnan" eller "Kvinna, du är totalt underlägsen". Tysta dessa röster och börja istället lyssna till Gud. Kan du glädja dig över Guds plan för dig som man, glädja dig över att du är kvinna?

Och i församlingen...?

Men vad innebär då dessa olikheter i församlingslivet? Finns det några bibliska principer som gäller för en nytestamentlig församling? En del använder samma argument som ovan för att bevisa att Gud inte längre gör någon skillnad på man eller kvinna, vilket område det än gäller. Andra menar att Nya testamentet visst pekar på att man och kvinna har olika roller och funktioner, även i församlingen. Vi ska ta oss en titt på hur man skulle kunna komma fram till detta.

Till att börja med kan vi konstatera att Jesus alltid svarade den Onde med orden; "Det står skrivet..." Varje gång Satan försökte få Jesus på fall valde han att underordna sig sin Faders vilja. Första steget för varje Jesu lärjunge är att se på vad som står skrivet och underordna sig Faderns vilja, oavsett vad diverse samhällstrender kan tänkas tycka om ett sådant handlande. Vi kan alltså inte bara ta ställning utifrån vad den rådande kulturen anammar.

Så hur handlade då Jesus inom detta område? Evangelierna genomsyras av en revolutionerande syn på kvinnan som helt och fullt accepteras som jämlik mannen. Trots att Jesus utan fruktan gick emot sin tids traditioner, chockade religiösa ledare och attackerade all konformitet till rådande normer, så utvalde han tolv män till apostlar. Hans val stack nog många i ögonen; en skattmas, som sågs som ett avskum i folks ögon, och medlemmar ur den extrema selot-sekten rekryterades. Men det fanns ingen kvinna bland de tolv.

I Lukas evangelium kapitel 8 kan vi se att det fanns kvinnor med i apostlarnas ressällskap, men deras roll skiljde sig åt från de som tränades för apostlaskapet.

Enligt denna uppfattning och längtan att lyda vad Ordet egentligen säger, tillåts kvinnor att döpa, att dela nattvard (vi är ju alla präster), att leda lovsång och att leda en mängd olika slags verksamheter i Guds rike. Kvinnor leder cellgrupper, profeterar, lägger händerna på sjuka och kastar ut demoner. Kvinnor skriver böcker och leder barmhärtighetsarbeten och evangelisationssatsningar.

Det som enligt Nya testamentet verkar vara mannens område har att göra med församlingsledarskap, att vara "huvud" och den auktoritativa undervisningen och ledandet av män. Det verkar vara detta som Bibeln lär, inte bara genom Paulus undervisning, utan från pärm till pärm.

Kan vi glädja oss över att Gud har skapat oss olika? Kan vi hedra varandra i de uppgifter och funktioner han har gett oss? Det handlar alltså inte om att få kvinnor att tiga och hållas i strypband. Det handlar inte om att nedvärdera femtio procent av Guds skapade mänsklighet, utan det handlar snarare om att följa Guds principer och på så sätt få se kvinnor blomma ut i den fulla potential som Gud har för dem.

För att kunna leva efter dessa principer krävs att man är på sin vakt mot faran att förbise kvinnors gåvor och tjänster. Det krävs också att männen gör upp med varje chauvinistisk tanke om överlägsenhet som inte speglar Guds hjärta.

Om vi får dessa relationer och funktioner på plats både i äktenskapet och i församlingen, kan världen få se ett vittnesbörd om Guds storhet. Det handlar om Hans ära.

Tankar kring denna undervisning är hämtade ur:

No Well-Worn Paths av Terry Virgo

Demolishing Strongholds av David Devenish

Newfrontiers Magazine Issue 09 dec 04>feb 05