Döpt i kompromissens, humanismens och postmodernismens namn?
Men det var väl i Faderns, Sonens och den helige Andes namn vi skulle döpa? Dopet är väl Herrens tanke och omvändelsen sker på hans initiativ. Han har utvalt oss och kallat oss och fört oss från mörker till ljus!
Om dopet är Herrens idé, så har han säkerligen också gett oss instruktioner kring detta. I Guds Ord finner vi dopets syfte. Där finns instruktioner kring när, hur och vem.
Men när dopet, i likhet med mycket annat i dagens kristenhet, motiveras med orden tradition och nostalgi, då blir inte Herrens intentioner så viktiga längre. Viktigare blir då att inte stöta sig med någon människa. Och när medlemsantalet är på väg ner kan man väl inte neka någon som vill bli medlem, ett medlemskap? Varje medlem berättigar ju till statsbidrag och således förbättras församlingens ekonomi och de anställdas situation tryggas. Eller, så funkar det väl?
Gud välsigne er, utöver hela vårt land, som förkunnar Guds Ord denna dag; kompromisslöst och rakt, men med stor kärlek och nåd till människorna. Kärlek och nåd är ju faktiskt inte samma sak som kompromiss! Nej, nej, låt oss följa vår Mästare som är full av nåd och sanning!
Mer om Pingströrelsens doppraxis kan du läsa här, här och här.
Saknar denna Ulf, faktiskt
I min ungdom tillbringade jag drygt ett år i flyktingläger i norra Kenya på gränsen till Sudan. När jag och min man startade upp bibelstudier bland etiopiska föräldralösa flyktigpojkar, hamnade vi en kväll i ett mycket olustigt samtal. Vi var mycket goda vänner med några katolska nunnor från Canada och USA, som även de bodde i lägret. Men när de fick reda på att vi startat en bibelstudiegrupp spände en av de små späda nunnorna ögonen i oss och stämningen blev iskall. Hon sa så här ungefär: "Vet ni inte att Jesus är närvarande i varje andligt möte, oavsett om det kallas kristet eller inte!" Vi blev helt chockade.
Igår fick jag en flashback till denna händelse när jag läste rapporter om den religionsdialog som katolska kyrkan på påvens uppmaning för med buddhismen. Dessa artiklar är ganska långa, men väl värda att läsa ifall man är intresserad.
"Reflektionen dels om Andens närvaro i andra religioner och hos enskilda individer som bekänner sig till dem, dels om all sann bön som ingiven av Anden, har alltså sin grund i koncilietexterna och har vidareutvecklats och konkret tilllämpats mycket medvetet under Johannes Paulus II:s pontifikat. Tankarna på Anden som universell inspirator till all sann bön är självfallet ett fundament för den interreligiösa bönen och kan ses som ett katolskt bidrag i det ekumeniska studieprojektet." Citat ur tidningen Signum - katolsk orientering om kyrka, kultur och samhälle.
Obehagligt.
Snäva definitioner?
Det verkar för mig vara en väldigt snäv definition av motivationen att starta nya samfund (/församlingar utanför etablerade samfund?). Men jag har ju inte varit med lika länge som Håkan...
Klippans Julhögtid i Rockneby Folkets Hus
Tack Jesus!
Trons Värld lägger ner
Till Krister Holmström vill jag bara skicka ett stort tack denna dag. Tack för att du gav visionen vingar, som har fått bära frukt på en mängd sätt utöver vårt land. Denna frukt är inte så lätt att igenkänna eller urskilja, men den har vuxit fram från det goda utsäde som Trons Värld har varit med och sått.
En stor varm kram från mig till Kerstin Doyle, Krister Holmström och alla ni andra som jobbat med tidningen!
Dagens fråga
Hezekiah seems to get God to change his mind. Is this the ultimate truth about God? Or is it just the way it seems as we relate to him? (Hiskia verkar få Gud att ändra sig. Är detta den fullständiga sanningen om Gud? Eller är det bara så det verkar för oss när vi relaterar till honom?)
Minns en bok av Brother Andrew som vi läste på norska när vi gick DTS; Og Gud Ombestemte Seg, tror jag den hette.
Ja, hur är det egentligen? Kan vi få Gud att ändra sig?
Det är ju helt galet ju
På tal om ledarsyn alltså. Vad är detta?
En församlings grunder
1 Kor 3:9-15
Han började med att tala om den atmosfär som finns i en församling som handlar om våra värderingar, hur vi gör saker och ting, hur vi reagerar när saker går snett och hur vi ser på Gud när vi känner att vi gjort Honom besviken.
Sedan fortsatte han att lägga ut tankar kring sju felaktiga grunder som en församling kan vara byggd på:
1) Lagiskhet - ex. "Om jag gör Gud besviken så blir Han arg på mig"
2) Institutionalism - allt i kyrkan bara rullar på, inget ifrågasätts, inget förändras
3) Tradition - "Vi har alltid gjort så"
4) Sentimentalitet - "Nej, rör inte inställningarna på orgeln, då blir Greta ledsen"
5) Demokratiskt ledarskap - alla dessa omröstningar som delar församlingen i två, vinnarna och förlorarna
6) Aukoritärt ledarskap - ledaren är den som hör från Gud, du får inte ifrågasätta det
7) Idoldyrkan - "Han som grundade vår rörelse brukade sitta vid den bänken och be, så vi får inte flytta på bänken, fast att han är död sedan länge"
Fortsättningen av predikan handlade om att lägga en rätt grund (grunder är något som vi måste se över hela tiden):
Jesus Kristus måste vara grunden i varje församling. Detta skulle de flesta hålla med om, men det handlar om den levande Kristus idag, den Uppståndne.
Rom 3:18-24 Budordet ger oss insikt om synd. Alla saknar härligheten från Gud. Det är kört för oss alla, vi sitter i samma båt. Svaret är:
"De står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem."
Om innebörden av denna vers får vara en grund i våra liv och i våra församlingar så kommer den att penetrera allt vi är och gör; hur bemöter jag ett syskon som gör mig besviken? Nåd. Hur ser Gud på mig när jag misslyckats? Nåd. Varför ska jag sträcka mig ut för att betjäna andra människor? Nåd.
Snart kan du lyssna på hela predikan på Församlingen Klippans hemsida.
Gud välsigne dig i ditt bygge!!